vattenstämpel

Uppföljning i primärvården Skriv ut

Allmänläkaren har en central roll i uppföljningen av patienten efter den akuta vårdtiden på strokeenheten.

Om inte den första uppföljningen blir hos strokeläkare eller stroketeam ska primärvården ta den initiala polikliniska kontrollen. Viktigt är att alla får en systematisk uppföljning och bedömning för att optimera sekundärpreventionen. Den omfattar god kontroll av blodtrycket, användningen av antitrombotiska läkemedel och statiner. Metabol kontroll av diabetes och råd om livsstilsvanor som fysisk aktivitet, rökstopp, fetma och kostråd. Dessutom har allmänläkaren ett ansvar att fånga upp biverkningar och utvärdera effekt kontra biverkningar av behandlingen på lång sikt.

Viktigt att följa upp och optimera:

Hypertoni
De flesta patienter som har haft stroke eller TIA bör få blodtryckssänkande behandling Behandlingen skall individualiseras från kunskap om patienten och bedömning av fördelar och biverkningar. Vid misstanke om ”vitrockshypertoni”, biverkan med hypotension eller "terapiresistent hypertoni" är 24-timmars ambulatorisk blodtrycksmätning lämpligt att genomföra. Även så kallad ”maskerad hypertoni” kan påvisas med  24-timmars blodtrycksövervakning. Njurfunktion och elektrolyter bör kontrolleras vid användning av antihypertensiva läkemedel i synnerhet med ACE-hämmare och angiotensin II-blockerare.

Behandlingsmålet är <140/90 mmHg. För yngre patienter och patienter med särskilt hög vaskulär risk är behandlingsmålet <130/80 mmHg. Om dessa mål inte kan uppnås utan biverkningar används den maximala dosen som tolereras. Kombinationen av flera läkemedel i låg dos tolereras ofta bättre än en hög dos av ett läkemedel. Se avsnitt Blodtryckssänkande läkemedel

Rökavvänjning
Rökstopp är oerhört viktig för den fortsatta hälsprofilen. Det rekommenderas stöd och uppmuntran för att få patienten att sluta röka. Strukturerad rökavvänjning på livsstilmottagning och ev. stöd med medicinering bör övervägas Se avsnitt Rökning

Statiner
Patienter med ischemisk stroke eller TIA bör behandlas med statin. Se avsnitt Lipidsänkande behandling

Patientens blodfetter kontrolleras så att man ser att behandlingsmålet för lipidbehandlingen uppnås och om det finns biverkningar som kräver åtgärder. Lipidparametrar, CK och levertransaminaser bör kontrolleras. Låga lipidvärden i den akuta fasen kan komma att stiga gradvis och statin (i låg dos) kan då vara lämplig. Det är viktigt att läkaren kontrollerar lipidparametrar och påbörjar behandling om LDL stiger över 2,0 mmol / l.

Vid hög ålder kan polyfarmaci och liten kroppsmassa minska toleransen för statiner. Doser bör titreras med hänsyn till patientens tolerans och biverkningar. Hos patienter som drabbas av undernäring och inflammation minskar kolesterol och det kan vara lämpligt att avbryta statinterapin. Under statinbehandling bör risken för interaktioner och biverkningar systematiskt följas upp. Om biverkningarna uppstår ska dosen reduceras, annan statin prövas eller alternativ blodfettsänkare prövas. Blodkontroll av ALAT och CK bör ingå i den initiala uppföljningen.

Diabetes mellitus

Otilläckligt metabolt kontrollerad diabetes mellitus ökar risken för mikrovaskulära komplikationer och målet för en god diabeteskontroll är HbA1c <63 mmol/mol (<7,0 %). Blodtrycksmålet hos patienter med diabetes bör vara <130/80 mmHg om detta kan uppnås utan biverkningar
Se även avsnitt Behandling av diabetes mellitus

Förmaksflimmer

Alla patienter med permanent, persisterande eller paroxysmalt förmaksflimmer och genomgången hjärninfarkt eller TIA ska behandlas med antikoagulantia om inte kontraindikation finns (se avsnitt 4.3.3 Antitrombotisk behandling). Med warfarin är den rekommenderade behandlingsintensiteten INR nivån är 2,4 ± 0,4. En mental svikt är inte en kontraindikation om behandling kan genomföras med säkra rutiner, t ex. genom hemsjukvård. Fallrisk är vanligtvis ingen kontraindikation för antikoagulation. Hos patienter där warfarinbehandling eller annan antikoagulation inte är möjligt ska patienten erbjudas ASA i kombination med dipyridamol eller klopidogrel
Se avsnitt Antitrombotisk behandling