vattenstämpel

Depression och emotionell labilitet Skriv ut

• Vid depression bör det skapas en trygg och stödjande miljö för patienten.
• Patienter med kvarstående depression längre än det akuta skedet bör följas upp särskilt noga i framtiden.
• Patienter med klar depression bör erbjudas läkemedelsbehandling tidigt, helst med serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och för en durationen av 3-6 månader.
• Vid recidiv eller försämring av depression efter avslutad behandling bör behandlingen återupptas för obestämd tid.
• Patienter med emotionell labilitet bör erbjudas behandling med SSRI. Patienter med depression bör utvärderas med avseende på behov för psykoterapi.
• För patienter med depression, bör alternativa förklaringar sökas till depressionen såsom smärta och/eller social isolering.


Emotionella symtom är bland de mest förbisedda problemen efter stroke. Depression förekommer hos 20-40 %. Huvudsakliga symtom är nedstämdhet, intresse- och glädjelöshet. Andra symtom är nedsatt energi med trötthet och minskad aktivitet, minskad koncentrationsförmåga och uppmärksamhet, minskad självkänsla och självförtroende, minskad aptit, sömnstörningar, upplevelse av skuld, sorg och pessimistiska tankar om framtiden och planer för självskador och självmord. Depression kan också leda till en minskning i rehabiliteringspotentialen.

Känslomässig instabilitet kan förekomma i 10-25 % efter stroke och kännetecknas av omotiverad gråt (vanligast) och/eller skratt. Symtomen avklingar vanligen inom det första året efter strokeinsjuknandet. 20-30 % drabbas av ångest, cirka 20 % får en krisreaktion och mellan 50-70 % har nedsatt initiativförmåga och allmän trötthet (fatigue).

Patienten bör utvärderas för depression under de första månaderna efter insjuknandet. Både icke-farmakologisk och farmakologisk behandling av depression kan vara relevant. Icke-farmakologisk behandling kan innebära stödjande samtal, information till patienter och deras familjer, deltagande i strokeskola samt uppmuntran till fysisk aktivitet och motion.

En Cochrane-studie fann en liten men signifikant effekt av psykoterapi i att förbättra stämningsläget. En trygg och god miljö runt den strokedrabbade under rehabiliteringsfasen förbättrar den psykiska hälsa. Det är också viktigt att identifiera och om möjligt minska bidragande faktorer till depression som smärta och social isolering.

I kliniska studier med farmakologisk behandling har man använt olika metoder och detta komplicerar en metaanalys. Farmakologisk prevention av depression har ingen bevisad effekt och rekommenderas inte..

Effekt på etablerad depression är bäst dokumenterad för serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Biverkningsprofil bör värderas vid val av läkemedel. Vid behandling av den emotionella inkontinensen har SSRI en dokumenterat snabb och god effektiv.

Se även avsnitt Depression och andra emotionella reaktioner