vattenstämpel

Venös tromboembolism Skriv ut

Lågdosheparin ska ges till immobiliserade patienter, patienter med svår förlamning och patienter med samtidig cancer, trombofili eller tidigare djup ventrombos (DVT). Lågdosheparin kan ges i kombination med ASA.
ASA är mindre effektivt än antikoagulantia och rekommenderas inte för användning enbart som profylax om risken för venös tromboembolism anses vara stor.
Tidig mobilisering rekommenderas för att minska risken för DVT.
Stödstrumpor bör i allmänhet inte användas som profylax mot djup ventrombos.
Stödstrumpor kan övervägas för patienter som inte kan få medicinsk antitrombotisk behandling.
Behandling för påvisad DVT eller lungemboli hos patienter med ischemisk stroke bör följa de generella behandlingsrekommendationer för dessa förhållanden.
Med bekräftad DVT eller lungemboli hos patienter med hjärnblödning ska en individuell bedömning ske med hänsyn till när antikoagulantia ska inledas. Överväg kontakt med neurokirurg för bedömning av patientens blödningsrisk.


Det är signifikant ökad risk för djup ventrombos (DVT) och samtidig lungembolism, speciellt under de första veckorna efter en stroke. Lungemboli kan orsaka dödsfall hos patienter med akut stroke och orsakas vanligen av DVT i det paretiska benet. Det är troligt att lungemboli orsakar minst 5 % av alla dödsfall efter stroke och hos minst 10 % av sjukhusvårdade strokepatienter påvisas lungemboli med känslig MRI-diagnostik.

Tidig mobilisering är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna (176). Stödstrumpor har använts mycket för att förhindra att DVT utvecklas hos immobiliserade patienter. Det finns inga studier som visar att detta bör införas rutinmässigt, och en stor studie kunde inte visa någon positiv effekt av stödstrumpor.
ASA har en dokumenterad, men svag skyddande effekt mot venös tromboembolism. ASA förhindrar såväl arteriella som venösa tromboemboliska komplikationer och bör därför ges till de flesta patienter med ischemisk stroke.

Se även avsnitt Stödjande behandling

Antikoagulantiabehandling med heparin har visats i flera studier ge en bättre förebyggande effekt mot DVT, men detta kompenseras av en ökad risk för blödning. Hepariner kan därför inte rekommenderas som rutinmässig behandling för alla patienter med ischemisk stroke, men användning av lågdos-heparin bör övervägas för patienter med särskilt hög risk för venös tromboembolism. Till immobiliserade patienter, patienter med svår förlamning och patienter med samtidig cancer, trombofili eller tidigare venös tromboembolism, är det oftast en indikation för profylaktisk antikoagulation utöver ASA.

Relaterad information