vattenstämpel

Lunginflammation Skriv ut

Kliniska sväljtest ska utföras rutinmässigt vid ankomsten till strokeenheten och före oralt intag för att minska risken för aspiration och lunginflammation.
Patienter med sväljningssvårigheter bör bedömas varje dag med hänsyn till risken för komplikationer inkluderande daglig mätning av temperatur och eventuell provtagning, odling och inflammationsparametrar.
Det bör genomföras tidigt och snabb bedömning av kliniska tecken på infektion med CRP och leukocyter, blododlingar vid temperatur >38,5 och lungröntgen.
Tidig mobilisering rekommenderas för att minska risken för lunginfektioner.
Vid tecken på lunginflammation bör snabbt påbörjas behandling med intravenöst antibiotikum enligt sjukhusets rutiner under 7-10 dagar och kvarstå i minst en dag efter normalisering av feber och infektionsparametrar.
Det bör ges febersänkande behandling med paracetamol.
Det bör övervägas att ge ett extra tillskott av vätska i.v. att undvika uttorkning.

* Se avsnitt Sväljningssvårigheter i akutfasen

Aspirationspneumoni uppstår vanligtvis under de första 4 dagarna efter strokeinsjuknandet, oftare hos äldre (ålder >75 år), patienter med svår stroke (SSS <30) eller intrakraniell blödning, patienter med KOL och låg albumin eller hyperglykemi. Immobilisering med sängläge och sväljsvårigheter är viktiga predisponerande faktorer. Lunginflammation står för 1/3 av dödligheten i den akuta fasen och tredubblar risken för död inom 30 dagar. Det är också den vanligaste orsaken till återinläggning på sjukhus.

Åtgärder för att förhindra aspirationspneumoni består i tidig mobilisering och tidig intervention med antibiotika. Det finns ingen grund för profylaktisk behandling med antibiotika. Screening för sväljningsstörningar minskar aspirationsrisken. Om tecken på infektion, dvs. temperatur >38, ska patientens lungsituation bedömas kliniskt och radiologiskt, och infektionsparametrar kontrolleras. Vid tecken på infektion insättes intravenös antibiotika.