vattenstämpel

Typ 1 Skriv ut

Den fysiska aktiviteten bör planeras med blodglukosmätning både före och efter (och ibland under) aktivitetspasset. Lämpligt blodglukosintervall inför träningen är 6–15mmol/l.
Om blodglukosnivån är över 15 mmol/l och/eller om ketos föreligger ska man inte träna, om blodglukosnivån är under 6 mmol/l ska man överväga äta före träningen

Generella rekommendationer för fysisk aktivitet vid typ 1

Basaktivitet
Varje dag: Promenad, gå i trappor, trädgårdsarbete. Det är dessutom önskvärt att öka stående och gåendetid på arbetet och i hemmet.


Kondition
3-5 dagar/vecka: Stavgång, jogging, träning, cykling, simning, skidåkning, motionsgymnastik, aerobics/dans, bollsporter, rodd.  


Styrka
2-3 dagar/vecka: Rörelse med kroppen som motstånd, gummiband, vikter, vikt/motståndsmaskin  


Belastningen kan behöva sänkas vid näthinne-, njur- och hjärt-kärlkomplikationer samt autonom dysfunktion. Lättare övningar vid näthinne-, njur- eller hjärt-kärlkomplikationer.

Effekter av fysisk aktivitet

Hos patienter med typ 1-diabetes förändras blodglukosnivån under fysisk aktivitet till stor del beroende på insulinnivån i blodet. Härigenom är det viktigt att beakta vilken typ av insulin (snabb- eller mer långverkande) som patienten tagit samt tidsintervallet mellan insulininjektion och aktivitet. Blodglukosnivån sjunker vid hyperinsulinemi under den fysiska aktiviteten, om den senare är långvarig (mer än 30–60 minuter) eller intensiv, om mer än tre timmar gått sedan föregående måltid och om patienten inte äter extra före och under aktiviteten. Lägre blodglukosnivåer än normalt kan förekomma upp till 24 timmar efter ett träningspass. För att förebygga hypoglykemi efter fysisk aktivitet kan snabba kolhydrater intas under aktiviteten och mer långsamma kolhydrater efteråt. Blodglukosnivån kan däremot stiga vid hypoinsulinemi, mycket ansträngande motion eller vid intag av stora mängder kolhydrater före och under aktiviteten.

Relaterad information